HAR PERKUTANA KRIKOTOMIER NÅGON PLATS?

Tack till en viss Dr Chatterjee för den här bilden. En traumapatient med ett cannot-intubate-cannot-ventilate scenario. Tre misslyckade intubationsförsök. Under allvarlig desaturation gjordes en nödkrikotomi. Kriken gick in till synes okomplicerat och man började ventilera patienten. 

Efter att ha blåst in ett par liter luft sågs ett subkutant emfysem runt nacken och över skuldrorna. Samtidigt blev saturationen inte bättre. Man drog slutsatsen att kriken måste ha hamnat på fel plats. Det gjordes en ny kirurgisk trakeostomi med skalpell och bougies och patienten resaturerade sig.

Den första trakeotomien gjordes med en en av flera fancy perkutana trakeostomikit. Produkten heter Melker crycothyrotomy kit och ses på bilden till höger.

Kan den perkutana tekniken förklara varför ingreppet resulterade i ett emfysem och pneumothorax? Vid perkutan teknik ser man inte vad man gör och det är lätt att penetrera in i trakea och ut genom trakeas sido- eller bakväggar i en akut situation. I det här fallet gjordes ingen samtidig laryngoskopi för att styra trakeostomispetsen.

Vid akuta situationer verkar det inte finnas någon anledning att använda annat än skalpell och bougie. Det går lika snabbt med skalpell och man ser bättre vad man gör.

Röntgenbilden togs innan man till slut gjorde bilaterala trakeostomier för att dränera pneumothoraxen.  Ses en tydlig mediastinal pneumothorax. Inte så vanligt.

This entry was posted in Uncategorized and tagged , , , . Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *